Igår fixade Qatay och Mighty fint påskpynt i ullen..

När jag kommenterade det, såg Qatay så här fräck ut!

- tar snön och kylan med jämnmod. Så länge man har foder, tempererat vatten i Thermobaren och mattes kärleksfulla omsorg, så är livet gott

                      Följer alltid med matte runt i hagen

                        Studie av My

                                    - och av Mighty Quinn

Älskade alpackagossen My...  vilket uttryck han har i sina underbara ögon...

- och underbare Mighty Quinn..  har ni sett nåt liknande?

 och slutligen häftige Qatay som sittar sig i spegeln, och är nöjd med vad han ser.....

Tjaaa, det är ju en hel del jobb att skotta fram grindar och dörrar och dylikt...

                                  Ingången till alpackahagen

                       Thermobaren syns nästan inte i all snö som fått dras av tältet med skrapa

                           Jag hade en gång en VIT alpacka..........  

  Alpackornas staket är nästan begravt under snön, tur att de trivs hemma och inte längtar ut....

Alpackornas sommarstall har fått ett par små extraväggar, så att det skyddas litet mer mot vintervädret... Qatay besiktigar..

- men de har förstås också tillgång till vinterstallet, som onekligen ser rätt mysigt ut, och inbjuder till en tupplur..

Fri tillgång till hö är en självklarhet och ljummet vatten (i vår Thermobar) gör skötseln mindre slitig   

Här står de utanför träningsfållan och längtar in.. att träna är bland det bästa de vet! I stalldörren sitter ett antal köldgardiner, det håller det värsta vädret ute och alpackorna går utan tvekan in mellan de mjuka remsorna..

- är en kolossalt cool alpackapojke, numera valack. Kastrationen gick förträffligt smidigt och fick inga som helst negativa efterverkningar, bara positiva, eftersom han slutade att pesta stackars My med påhopp...

Han är så oerhört vänlig och mjuk i sättet, förutom då när man ska klippa hans klor... för DET gillar han inte!

Här har jag fått ta hjälp av Bästaste Veterinären Matilda, vi har sederat vid kloklippningen, men så småningom ska jag väl komma på ett bra sätt att överlista honom eller allra helst träna upp hans villighet att lämna ifrån sig benen.. (bara temporärt, käre läsare)

Mighty och Qatay verkar dela på ledarskapet, och det är ju verklig demokrati! Än bestämmer den ene, än den andre.

Från alpackornas vinterhage går en gång ner till sommarbetet. Efter att busungen Qatay smitit in genom elbanden till otillåtet område, har jag vallat ner dem till betet på fm och sen tagit upp dem till vinterhagen på em.

Lika glada som de är att få komma ner, lika mycket glädje blir det när jag kommer ner för att ta upp dem..

Pojkarna marscherar duktigt på ett rakt led efter herden (mig)