Ni kan väl kosta på er att NÅN GÅNG slänga in en kommentar, det är inte mycket svårare än på Facebook, det är inget kul att skriva och sätta in en massa bilder om man så sällan får nån respons på det. Jag menar, om mellan 20-40 personer läser och EN enda ger en kommentar................?? Va va

Jag vet att nån läsare tidigare tagit så illa upp att jag efterlyste kommentarer, så nu kanske några till surnar. Men den risken får jag ta. Livet är en räcka av chansningar, fnys  - och jag VET att jag själv inte heller alltid är så flitig med att kommentera era bloggar, men jag försöker..

Alpackornas sommarstall har fått ett par små extraväggar, så att det skyddas litet mer mot vintervädret... Qatay besiktigar..

- men de har förstås också tillgång till vinterstallet, som onekligen ser rätt mysigt ut, och inbjuder till en tupplur..

Fri tillgång till hö är en självklarhet och ljummet vatten (i vår Thermobar) gör skötseln mindre slitig   

Här står de utanför träningsfållan och längtar in.. att träna är bland det bästa de vet! I stalldörren sitter ett antal köldgardiner, det håller det värsta vädret ute och alpackorna går utan tvekan in mellan de mjuka remsorna..

- är en kolossalt cool alpackapojke, numera valack. Kastrationen gick förträffligt smidigt och fick inga som helst negativa efterverkningar, bara positiva, eftersom han slutade att pesta stackars My med påhopp...

Han är så oerhört vänlig och mjuk i sättet, förutom då när man ska klippa hans klor... för DET gillar han inte!

Här har jag fått ta hjälp av Bästaste Veterinären Matilda, vi har sederat vid kloklippningen, men så småningom ska jag väl komma på ett bra sätt att överlista honom eller allra helst träna upp hans villighet att lämna ifrån sig benen.. (bara temporärt, käre läsare)

Mighty och Qatay verkar dela på ledarskapet, och det är ju verklig demokrati! Än bestämmer den ene, än den andre.

- är ett gnistrande hjärta i silver...

tack Hermine!

På hundfiket i Norrtälje kan man sitta och slappa och beskåda hundarnas samspel och prata med trevliga människor.

Fikachefen Isak håller hela tiden koll på dem som kommer!

Även hundarna uppfattar den avslappnade stämningen och tar gärna en vilostund mellan det sociala umgänget. Är det Bea tro?

Theo stortrivs i sofforna där han gärna hänger och kollar, eller småleker med nån annan hund.

Här hälsar han på Harlekinfärgade pudelflickan Lisa.

Igår kom Isaks mormor Daisy på besök..

Store gossen Santos är jättesnäll mot Theo, trots storleksskillnaden..   (detta foto taget Av Yvonne Tangen)

På besök hos Karin och alpackaprinsessorna idag kunde jag inte låta bli att fotografera den fantastiskt vackra jordkällaren...

- och den stolte tuppen med sina hönor

Stoet i mitten, Maya, är yngst men högst

Maya gillade inte när jag skulle ta hennes porträtt...

 - men Maya och de andra två umgås gärna i all vänskaplighet med lapska vallhunden Akita

Det jag först lägger märke till hos ett djur (och människa) är ÖGONEN och BLICKEN...Tvååriga Kajsa föll jag handlöst för, hon har precis det huvud som jag älskar hos en alpacka, brett och med kort nos och stora ögon brett isär.. men allra mest var det hennes otroligt milda blick som gjorde´t....

Ser du hur hon ler???   

Karin är urduktig på NÅLTOVNING som jag tidigare aldrig hört talas om, hon försökte lära mig konsten att göra små blommor och hjärtan, men jag.. vill inte ens visa upp mina alster här... host host    TACK Karin!

Från alpackornas vinterhage går en gång ner till sommarbetet. Efter att busungen Qatay smitit in genom elbanden till otillåtet område, har jag vallat ner dem till betet på fm och sen tagit upp dem till vinterhagen på em.

Lika glada som de är att få komma ner, lika mycket glädje blir det när jag kommer ner för att ta upp dem..

Pojkarna marscherar duktigt på ett rakt led efter herden (mig)