I morse var det tre frostprinsar som gick nere på betet. Men de bryr sig inte. De är ju svepta i ALPACKAULL!

Det är också så SKÖNT att slippa oroa sig för frostnupet bete. Annat var det när jag hade mina islänningar och ponnier. För de kan ha svårt att tåla just frostnupet. Vissa sockerarter lär bildas, som inte är nyttiga för hästmagar. Men alpackorna verkar klara det mesta. Kommer man från klimatet i Anderna så....

Mighty Quinn älskar fortfarande sin matte, trots kastrationen. Han verkade inte ens märka nåt, så fort gick det!

I morse var det fyra minus. Gurkört och malva och annat sommaraktigt var hängigt och frostat

- att få ett par mjuka strumpor med hjärtan!