Alla inlägg den 21 september 2012

Av Ubitt - 21 september 2012 15:04

 

    Vinden ruskade vänligt om aspens löv innan solens sista glödande strålar försvann vid horisonten och höstmörkret lade sig över den lilla dalen. Det var så mörkt om kvällarna nu. Som en svart filt. Så svårt att vänja sig vid att sommarljuset inte längre fanns kvar, sommarljuset som förledde en att tro att det var sena eftermiddagen, när det egentligen var kväll. Hon var noga med att låsa om sig, låsa ute de skumma figurer som kom med mörkret, barndomens troll, ungdomens vampyrer och nutidens mördare. Hon var rädd för dem alla, men låtsades inte om det, i hopp om att kunna lura både dem och sig själv.

 
    Sen,  på morgonen, kom dimmorna och dansade över gräset som älvor i sina vita slöjor. Med ljuset kom hoppet, energin. Hon sköljde av ögonens nattrötthet och var beredd att möta dagen med förnyad kraft. Efter att hon slutat arbeta hade hon så oändligt gott om tid, och ändå skenade tiden obönhörligt, fortare och fortare. Dagarna hopade sig till veckor, som blev månader, som blev år. Zack, zack, zack. Det var knappt man hann att blinka, så hade det gått ett år till.
 
    Hon drog på sig de stora gummistövlarna och tog på sunkjackan för att gå ner till alpackapojkarna och göra rent stallet. Hon älskade att göra rent och fint till djuren, lika mycket som hon hatade att städa i sitt eget hus. Morgonluften var frisk och klar, och genast kändes det lättare att andas. Nerför trappan gick hon försiktigt, hon hade ramlat rätt mycket under de senaste åren, slagit sig en del, det berodde på att hon hade svårt att ta det lugnt, hade alltid bråttom.  Nu hade hon lärt sig att ta ett steg i taget och se sig för, titta var hon satte fötterna. Ibland kände hon sig som om hon var nittio år, där hon gick ner, steg för steg. Hon skrattade tyst för sig själv. Det fanns nog nittioåringar som var smidigare i kroppen än vad hon var...
 
    Hon kikade ner mot nedre delen av dalen, inga alpackor där. Då var de förstås uppe kring stallet och väntade på morgonens utfodring. Men - vad var det där som rörde sig i skogsbrynet? Något stort vitt. Kunde inte vara en älg, älgar var inte vita?
Ögonen spärrades upp av förvåning när hon urskiljde vad det vita var, en kraftig, vacker hingst med stolt böjd nacke kom skridande  upp genom dalen, vid sidan av hagen. På ryggen satt en man. Vad i hela fridens... Hon kisade för att se bättre, och då hörde hon att han ropade: "Var inte rädd, det är ju jag,  dina drömmars prins....!"
 
* * *

Presentation


Jag skriver inte om vad jag har på mig - eller vad jag ätit till frukost, men om mina djur och livet.... många foton!

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6 7 8 9
10 11
12
13 14
15
16
17 18
19
20 21
22
23
24 25
26
27 28
29
30
<<< September 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards