Jag har sedan maj månad 2011 kämpat med fotsår på gråe Tamya. Har inte kunnat skriva om det här på bloggen, för det var varit för jobbigt. Såren har kommit och gått, med svullnad och ibland vätskande, blödande öppna sår. Jag har med hjälp av Kamelhälsovården, egen veterinär och otaliga kunniga alpackauppfödare provat precis ALLT utan större framgång. Antibiotikasalva, mitesbekämpning, penicillinkur, salva mot svamp, ljumma fotbad, zinkpasta, cortisonspray... you name it, vi har provat det!

Det har inte spelat någon roll om det varit torrt eller blött, kallt eller varmt, såren har återkommit med ojämna mellanrum och till synes utan anledning. Tvärtom har de reagerat negativt på antibiotikabehandling och blivit än värre. Vid årsskiftet var jag på väg att ge upp, för även om prinsen aldrig visat hälta eller smärta så kan man bara inte ha ett djur som går omkring med sådana fötter!  När jag var nära att boka in avlivning, fick jag ett råd av ängeln Emily: prova fotbad med Virkon! (Hon har jobbat med i stort sett alla sorters djur, inklusive får och getter)

Här är Emily med sin vackre godkände fjordhingst Gandalf 268:

När det blev några plusgrader i januari totade jag ihop ett fotbad och lät Tamya bada några minuter med varje fotpar. Till min oerhörda förvåning började fotsåren att dra ihop sig redan dagen efter!   Jag vågar ju inte riktigt  tro på att det här ska hålla i sig, varje dag kikar jag med bävan på hur fötterna ska se ut, men det ser bra ut. Tänk, där har jag lagt ner tusentals kronor på alla receptbelagda medikamenter, och så gick det att köpa pulver för några hundralappar på Granngården! Jag jublar och vågar hoppas på en framtid för min vackre prins, och min tacksamhet mot Emily är enorm. TACK EMILY!