Jag undrar om det verkligen är så att alla ni läsare som är djurvänner INTE reagerat på mitt förra inlägg om fiskarnas plågsamma hantering? Det måste väl vara fler än Kicki och Katarina som håller med? Eller?
Ja det var inge små fiskstackare det där! Tänk att få en sån där bitandes i tån när du badar!
Birgitta
10 mars 2012 20:08
Joo jag håller med du!! Jag fiskar ALDRIG..fy 17 för att dra ur kroken ur fiskstackarn..sen bryta nacken av den..eller ännu värre låta den självdö..Nää det är grymt..men tyvärr så äter jag ju fisk från affären och har så klart ingen som helst koll på hur länge den fick plågas..Fick lära mig av Pär Moberg härom dagen att man ska ta död på hummer och kräfta innan man släpper dom i vatten..dom dör inte på en gång..kan ta flera sekunder av grym smärta innan dom skollats till döds..grymt.. Nä nu ska vi spana melodifestiskval.. Ha det bäst //kram B
Ja även att slänga i dem levande i kokande vatten är ju grymt. Som människa kan man väl visa sin empati genom att åtminstone ha ihjäl sina bytesdjur på ett snabbt och någorlunda smärtfritt sätt!
Med handen på hjärtat så kan jag erkänna att jag aldrig ägnat någon större tanke kring det här med plågsam hantering av fiskar, förmodligen av den enkla anledningen att jag aldrig ( hör o häpna ) fiskat, de få gånger jag varit med när andra fiskat har dom avlivat de små djuren mkt snabbt vilken jag givetvis tycker är det enda rätta... Men ja, pga av mitt ringa intresse för fisk och allt därtill så har det aldrig varit ett ämne jag reagerat nämnvärt över men kanske borde gjort ? Men Jag väljer nog att "stänga av" ibland för att få plats med allt som trängs i mitt huvud...
Ja men då har du ju inte haft någon anledning att reagera? (om du sluppit se bilderna i massmedia av hur de skär fenorna av hajar för att ha i dyrbar soppa och sen slängt tillbaka de levande men fenlösa stackarna i havet för att långsamt självdö....)
Trots att jag sagt tack och farväl så vill jag berätta att flyttbestyren framskrider framgångsrikt.
Tack för alla era varma kommentarer!
Häromdagen var jag på besök till Karin och fick träffa nytillskottet i alpackahagen, det ljuvliga lilla s...
Nu var det länge sedan jag sågs här, och det är dags att avsluta bloggandet.
För ett år sedan såg det helt annorlunda ut.
Mighty Quinn hade just anlänt och snabbt kommit in i den lilla flocken av alpackaprinsar...
Vackra Tamya verkade ha t...
Igår for mina prinsar. Efter att ha gråtit hos dem i fållan, My stod så stilla och lät mina tårar fukta hans ulliga hals, ja alla pojkarna förstod förstås att något ovanligt var å färde, så var det dags.
Motvilligt lät de sig lastas och åkte ...
- tar snön och kylan med jämnmod. Så länge man har foder, tempererat vatten i Thermobaren och mattes kärleksfulla omsorg, så är livet gott
Följer alltid med matte runt i hagen
Studie av...